Information om självskydd mm.

På den här sidan hittar du viktig information om hur du klarar dig i olika akuta situationer. Om det är något som är oklart eller om du har frågor, hör gärna av dig till oss på info@civiljarfalla.se.

Om det börjar brinna i ditt trapphus eller om trapphuset är rökfyllt finns det några regler du ska följa:

Gå aldrig ut i ett trapphus som är rökfyllt. Stanna kvar i lägenheten, stäng dörrar och fönster, ring SOS-alarm på 112 och invänta hjälp.

Om det kommer in rök genom dörrspringor eller ventilation, täta med blöta handdukar eller med tejp. Lägenheter är normalt byggda för att stå emot brand 30-60 minuter och är därför en säker plats. Behöver du evakueras gör de på räddningstjänsten det.

Flerfamiljshus drabbas emellanåt av anlagda bränder i trapphus och soprum. Som boende i huset kan du själv minska risken för att detta ska uppstå genom att:

Inte förvara brännbart material som exempelvis möbler, tidningspapper eller annat skräp i trapphuset, källaren eller andra liknande utrymmen. Se till att dörrar till vind, källare och garage alltid hålls låsta eller åtminstone stängda.

Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA)  Att larma 112  Hur agerar man på en olycksplats  Brandsäkerhet  Vad gör jag vid ett elavbrott?  Hemförråd

VMA – Viktigt meddelande till allmänheten
Varnings- och informationssystemet ”Viktigt meddelande till allmänheten” (VMA) används för att varna och informera allmänheten vid stora olyckor och allvarliga händelser. Lär dig vad utomhussignalen betyder.
Varning utomhus kan i princip ske i alla tätorter med mer än 1 000 invånare samt inom särskilda områden runt våra kärnkraftverk. För detta system finns cirka 4 500 ljudsändare installerade. De kan användas för varning vid alla typer av faror och då sänds signalen ”Viktigt Meddelande” som följs av information i radio och TV.

SOS Alarm fick under 2013 i uppdrag av staten att upprätta ett kompletterande system för VMA. Sedan den 1 september 2014 kan man bli automatiskt uppringd och få ett inspelat talmeddelande på sin fasta telefon ifall ett VMA är utfärdat i området.

Utomhusvarningssystemet kan också användas för att ge beredskapslarm och flyglarm om Sverige skulle råka i krig.

Utrustningen i utomhusvarningssystemet ägs av staten och kommunerna är användare och ansvarar också för drift och underhåll. Utrustningen sitter ofta på hustak.

Hur låter larmet?
Signalen hörs i 7 sekunder i taget med 14 sekunders tystnad emellan. När faran är över hörs en annan längre signal. Signalerna provas kl 15.00 första helgfria måndag i mars, juni, september och december. Vid prov ges även information i radion.

Här kan du lyssna på hur signalen låter.

Hur gör jag när larmet går?

När du hör signalen ska du:

Gå inomhus.
Stänga alla dörrar, fönster ventiler och fläktar.
Lyssna på radio eller se på TV, där du får mer information.

Krisinformation.se
Du kan också gå in på myndigheternas gemensamma webbplats för Krisinformation där du alltid kan få relevant information: Krisinformation.se

Krisinformation.se finns också på Twitter som @Krisinformation och på Facebook.

I de här radio- och TV-kanalerna kan du få information i en VMA-situation:

Sveriges Radios FM-kanaler
Sveriges Television
Sveriges Utbildningsradio
TV4
Kanal 5
Kanal 9
På SVT:s Text-TV sidan 100 anger man när en VMA-situation pågår och hänvisar för mer information till Text-TV sidan 599 där samma meddelande som läses i radio publiceras skriftligt.

113 13
113 13 är Sveriges nationella informationsnummer som du kan ringa om du vill få information vid allvarliga olyckor och kriser i samhället.

All information som lämnas på 113 13 är verifierad information, det vill säga den är avstämd med till exempel kommunen där händelsen har ägt rum. Det kan till exempel handla om en större storm, en influensaepidemi eller en översvämning.

Informationsnummret 113 13 ringer du när:
– du vill få eller lämna information vid olyckor och kriser i samhället. Det kan till exempel vara vid större stormar, influensaepidemier, större trafikolyckor, jordskalv och andra större händelser i samhället. Du kan både få information och lämna information om en pågående händelse.

När används larmet?
Det är den ansvarige räddningsledaren inom räddningstjänsten som bestämmer om och när allmänheten ska varnas. Det kan vara exempelvis vid gasutsläpp, extremt väder, stor brand eller annan allvarlig olycka. Varnings- och informationssystemet kan också användas för att ge beredskapslarm och flyglarm om landet skulle råka i krig.

I särskilda områden runt kärnkraftverken ska, utöver utomhusvarning, de boende inom dessa områden också kunna få varning inomhus. Detta sker genom RDS-systemet och innebär att hushållen tilldelas särskilda radiomottagare avsedda för varning. Närmast ansvariga för varningen runt kärnkraftverken är respektive länsstyrelse.

När ska du ringa 112?
Nödnumret 112 ska bara användas vid akuta nödsituationer där det föreligger fara för liv, egendom och miljö. Är det inte en akut fara ska man inte ringa 112. .
Om du är i en situation som inte behöver akut hjälp kan du ringa något av dess nummer:

112 Nödnummer vid fara för liv, egendom eller miljö
1177 Sjukvårdsrådgivning
114 14 Polisens nummer vid icke akuta händelser
113 13 Informationsnummer vid allvarliga olyckor och kriser
Vad är en akut nödsituation?
Med sunt förnuft kan du ofta avgöra om du ska ringa 112 eller inte. Men för att reda ut begreppet akut nödsituation så kännetecknas den av att fara föreligger för liv, egendom eller miljö och där man behöver omedelbar hjälp från ambulans, räddningstjänst, polis, flyg-, sjö-, fjällräddning, jourhavande präst eller giftinformation.

Här är några exempel på situationer när du ska ringa 112:

  • Du ser bilar krocka.
  • Du ser en båt med människor sjunka.
  • Du ser rök och/eller lågor slå ut genom ett fönster på en byggnad.
  • Du påträffar en medvetslös person.
  • Du ser en bil köra genom ett broräcke och hamna i vattnet.
  • Du ser människor som slåss vilt.
  • Du påträffar en person som blöder kraftigt från huvudet och verkar vara mycket förvirrad.

Vill du läsa mer om SOS alarm kan du gå in på deras hemsida här

Hur agerar man på en olycksplats?
När olyckan är framme är det ofta en mycket stressfylld situation. Utan kunskaper om hur du ska agera står du handfallen. Det är därför en god idé att gå en kurs i första hjälpen och HLR (hjärt-lungräddning) om du inte tidigare gjort detta (eller som repetitionskurs). Med rätt kunskaper kan du göra en insats och kanske rädda liv!

Järfälla civilförsvarsförening kan erbjuda dig som medlem utbildning i första hjälpen och hjärt-lungräddning. Kontakta vår instruktör för mer information. Kurser i HLR/första hjälpen erbjuds även av bland annat Röda Korset.

Oavsett din tidigare kunskapsnivå bör du ha STOP-regeln i bakhuvudet i stressade situationer.

Stanna upp!
Tänk efter!
Organisera!
Planera!

Stoppa att olyckan växer! Varna andra, se till att det är säkert för dig själv innan du gör något annat. Se tex. vid en bilolycka till att snabbt sätta ut varningstrianglar för att hindra att fler bilar blir inblandade i olyckan.

I en förstahjälpenkurs får du lära dig att arbeta enligt L-ABC; ta hand om skador/skadade i ordningen Livsfarligt läge, Andning, Blödning, Cirkulationssvikt. Se framför allt till att få bort de skadade från eventuella yttre faror (tex brand) och därefter att de har tryggad andning.

Larma 112 så snart som möjligt!

Brandsäkerhet

Du har väl brandvarnare och brandsläckare?

Vid brand: RÄDDA – LARMA – SLÄCK!

Du kan läsa mer om brandvarnare på www.civil.se

Vad gör jag vid ett elavbrott?

Hur du kan förbereda dig inför ett långvarigt elavbrott

De flesta elavbrott som inträffar beror på häftiga snöoväder, storm eller åska. Om det inträffar så kan det ta lång tid innan felet hittas och kan åtgärdas.
Då bör man vara förberedd.

Några tips:

* Ha färska batterier till radio och ficklampa hemma.

* Stearinljus, värmeljus och tändstickor är också bra att ha.

* Ha tillgång till en alternativ värmekälla för att hålla värmen, t ex en fotogen- eller gasolkamin, om Du inte har braskamin eller kakelugn .

OBS! Om man har en eldstad som man i vanliga fall inte använder skall sotarmästaren kontaktas innan den tas i bruk.

* Försvinner strömmen så fungerar heller inte spisen. Ha därför ett fotogen- eller gasolkök hemma.

* Om strömmen är borta en längre tid så använd endast ett rum i lägenheten eller villan där alla kan vara. Ta inte ett rum med yttervägg utan välj ett rum mitt i, eftersom det blir fortare kallt i ett rum med yttervägg. Har man ett rum med vedspis, kamin eller kakelugn, så väljer man så klart detta.

* Öppna inte frysen i onödan. En halvfull frysbox på 350 liter klarar av att hålla kyla i en vecka.

Hemförråd

Det är en god idé att ha ett hemförråd om det tex skulle bli ett längre elavbrott. Hemförrådet bör ”roteras”, dvs använd varorna och fyll på efter hand. På så sätt är ditt förråd alltid färskt och det blir en naturlig reserv. Följande bör du ha hemma:

Torrvaror och konserver (per person och vecka)

* Bröd 1 kg * Makaroner 1/2 kg
* Potatismos 1/2 kg * Torrmjölk 1/2 kg
* Kaffe, Te 1/2 kg * Smör,ost 1 kg
* Saft 1/2 kg * Socker 1/2 kg
* Köttkonserv 1 kg * Soppor 1/2 kg